Åh Maj Gad, vilken helg jag har haft. Omgiven av en massa najs chicks och en riktigt M.I.L.F. -bokstavligen- men Matte höll inte med mig och var typ på mig hela tiden ”slicka inte här, nosa inte där, lägg dig ner, kom hit” och jag blev typ helt slut i skallen av allt tjatande?! Mina HÅRMÅNER säger ju liksom att jag SKA och om man inte kan lita på dem, vem ska man då tro på? Efter noggrant övervägande insåg jag ändå vad som var bäst för mitt väl och ve. Lyssna på Matte, eller fundera på ”do you feel lucky punk”.
På plussidan så träffade jag finaste Prinsessan Rappi och Elsa Sur-I-Katen -hon var typ inte sur alls, så jag vet inte var de fått det ifrån liksom- Brudarna diggade mig STENHÅRT och det var inte bara de fyrbenta som likade mig, utan även de tvåbenta guzzarna föll som små kortbenta taxar i djup snö -mjukt men obevekligt liksom- I AM the L´Dude! Bam!
På lördagen skulle jag visa alla hur snygg jag var. Domartanten skulle nog gått till åptikern innan, för det verkade inte som hon såg det -är hon typ blind- utan hon halade upp det BLÅA kortet och tyckte därmed att jag bara var typ ”very good”. Asså JAG?! Mycket god?1 Jag är typ det bästaste som finns ”änd of ståri”. L´Dude gillar rött och rosa och vidare även blågult -där av namnet typ- och jag KRÄVER sådana rosetter i framtiden.
På söndagen skulle Rappi också visa hur snygg hon var och tydligen hade DEN domaren åtminstone läsglasögonen på sig -hon vann inte bästaste tjej, även om hon skulle gjort det- så fick hon både en röd OCH en rosa rosett. Inte nog med det, hon tog typ hem storvinsten och nästa år får hon åka till mina förfäders hemtrakter -sen långt tillbaka- och visa upp sig på Crufts. Coolt liksom! Nu får vi hålla tassarna för att jag vinner på Maj Dåg, för då kan jag liksom henka på.
Söndagen visade sig vara en schyst dag. Mamma -a.k.a M.I.L.F– skulle tävla hon med. Inte i snygghet, även om hon lätt hade vunnit den tävlingen -mina hårmåner som talar- utan i lydnad. Hon fick typ vänta till allra sist, men det är lugnt för det bästa sparar man till sist och sätter på bordet -nu fanns där typ inget bord, men det var liksom inga bekymmer för det- och så blev det. Eller nästbäst i alla fall och det är typ gott nog. Min mamma regerar FETT, stjärnstopp, universumstopp.