Kategoriarkiv: LINJEtag

HUR KAN MAN UTNYTTJA SIN LYDNADSERFARENHET I JAKTTRÄNINGEN?

Publicerad den av

1

Precis inkommen efter ett dirigeringspass i jakten. Inte helt friktionsfritt och att få till fina dirigeringar är inte helt enkelt. Det är en hårfin linje på vad man belönar och vilken reaktion det ger hos hunden. Antingen belönar man stoppet och då är hunden inställd på att det är stannandet som är bra, varpå den stannar själv eller inte springer på. Eller så belönar man uppletandet och då får man en hund som inser att det är letandet som är bra, vilket innebär att den tar egna initiativ och inte lyssnar på stoppet.

Jag är av den tanken, att en dirigering i jakten egentligen inte är mer annorlunda än en dirigering till kon, ruta eller apportbock i lydnanden. Inget självständigt arbete, inget eget tänk, bara ren lydnad. Spring dit du ska, tills jag säger något annat. Ganska enkelt. Hur kan man då utnyttja sin lydnadserfarenhet i jaktträningen? Man får gärna påstå att jaktproven ska vara en egenskapsbedömning, men i min värld handlar det i mångt och mycket om just lydnad -i alla fall i de högre klasserna- och då borde man ju kunna lägga upp det som en lydnadsträning. Visst avstånden måste vara längre och man får inte glömma terrängskiften, men annars likt.

Jag vill alltså få Bacardi att springa rakt ut och/eller dirigeras 45° alternativt 90° åt höger eller vänster. Hur gör jag då, utan att träna stopp eller leta? Sätter dit något hon ska runda förstås -idag blev det en kon, men jag kommer ändra det till något mindre synligt nästa gång- och vips så sprang hon rakt fram i c:a 50 meter utan en tendens till att stanna eller leta, rundade konen och sprang tillbaka. Precis så som jag vill ha det -vill jag så kan jag dessutom träna stoppsignal och skick utåt utan att det påverkar farten-

Nästa pass blir imorgon och då ska jag hitta något annat att runda -samt filma för att visa hur jag tänker- Funkar det så kommer det bli grymt och funkar det inte för oss så kanske det funkar för någon annan. ”Hur svårt kan det va?!”

TRÖTTHETEN TILL TROTS

Publicerad den av

1

Igår kom Andrea och tjejerna upp, för lite hundträning i dagarna tre. Gårdagens träning var linjetag, där hundarna -Tindra, Pärla, Havana & Xanté- fick sitta kvar och titta, medan vi lade ut dirigeringar. Fyra olika punkter blev det, där avstånden varierade mellan 30-100 meter. Vi körde en hund i taget och aldrig till samma punkt, som tidigare hund precis hämtat på.

Havana och jag stötte på lite patrull på den längsta dirigeringen, där hon började söka c:a 10 meter innan hon skulle. Det blev ett ANTAL ”nej” och omskick och tillslut stängde hon ner. Dock gick det enkelt att få henne att jobba igen -det är helt sjukt vilken skillnad det blivit på bara några månader- och då var det banne mig PERFEKT!

Xanté är lite mer splittrad, än sin syster och har dessutom sin mammas spring i benen. När han sedan insåg att det låg mer än EN dummie, så passade han på att byta till en ”bättre”, innan han kom in -inget jag brydde mig om, eftersom det inte var det vi tränade- men överlag var även han grym. Speciellt med tanke på hur lite linjetag/dirigeringar de tränat.

Idag körde vi ett nytt pass, fast då fick hundarna ingen retning av att vi lade ut dummiesarna. Xanté fick dessutom vänta till sist, så han inte hade möjlighet att byta. Havana gjorde ÅTERIGEN ett grymt pass och när det var Xantés tur, så fick han hämta hem de kvarvarande tygpåsarna från en annan vinkel. Inget som bekymrade honom överhuvudtaget.

Avslutningsvis körde vi ett pyttesök -15×15 meter- där vi gömde sju minidummiesar i stenskrevor, samt under mossa och löv. För att hitta var man TVUNGEN att jobba med näsan och det märktes när de blev trötta. Havana & Tindra jobbade helt fantastiskt och hade näsan på precis hela tiden -Havana hittade alla sju- medan Pärla & Xanté var tröttare och fläckvis var det mest bara spring, även om de höll sig inom området. Jag är dock riktigt nöjd med de små och hur bra de kämpar på, tröttheten till trots.