LILLA H

Trots att ”Lilla H” gick igenom veterinärbesiktningen förra gången, så hade jag allt lite pirr i magen, på dagens ombesiktning. Helt utan anledning så klart och vi åkte därifrån med ett blankt papper -skönt- samt lite nya leksaker.

Lilla H är hoppfull

Imorgon åker hon hem till sin nya husse ”Stora H” och även om det kändes rätt innan, så blev känslan knappast sämre, när jag såg texten på inbetalningen.

Lilla H.

Det här kommer bli bra.

LILLA HJÄRTAT SÖKER NYTT HEM

Ibland blir det inte som man tänkt sig, så därför flyttade ”Lilla H” idag tillbaka till kenneln. Hon är en tjej med mycket motor och kamplust, samtidigt som hon alltid är glad och framåt. Svansen går som en propeller och det vilar inga ledsamheter över henne. Vill ni läsa hennes historia, KLICKA HÄR.

I och med detta, så innebär det att Blågul´s Bomble Bee, söker efter en ny familj -hon är veterinärbesiktigad den 15:e november utan anmärkning, men kommer naturligtvis besiktigas om innan försäljning- Jag ser gärna, att hon kommer till någon, som på något sätt vill jobba med henne och är ni intresserade så hör av er till mig på 070 – 771 26 79. Vi förbehåller oss fri prövningsrätt.

BLÅGULA VALPAR – femtiosjätte dygnet

Åtta veckor har fullkomligt RUSAT fram och idag flyttade fyra av valparna, till sina nya familjer. Valparna duschades, valppaket packades och papper skrevs. Vi önskar de nya ägarna varmt lycka till, med sina nya familjemedlemar!

Blågul´s Star – Chilli

Blågul´s Bomble Bee – Isa

Blågul´s Sol – Sol

Blågul´s Lagunitas – Trolla

Sista morgonen med gänget…

DÅ VAR DET DAGS

Idag flyttar de fyra första valparna, till sina nya ägare. Tror faktiskt det kommer bli lite tomt ikväll, speciellt då ”Lilla H” är en av dem, som flyttar. En av de valparna, som kommit mig allra närmst, om hjärtat. Lycka till hos era nya familjer!

LILLA HJÄRTAT – morgonuppdatering

”Lilla Hjärtat”. Valpen som visade, att hon ville leva. Hon må vara minst, men hon visar TYDLIGT, att storleken har ingen betydelse. Eller kanske är det just det den har. Hon trycker sig smidigt igenom högen, av ätande valpar och hittar -eller tar sig- en tutte.

Lilla Hjärtat sover i högen av valpar, längst upp till vänster

En liten morgonfilm, som visar hur mysigt man kan ha det, som en liten goldenvalp, inne på sitt femte dygn.

BLÅGULA VALPAR – tredje dygnet

Än så länge, händer det inte massor i valplådan, men idag kunde man se hur de små svansarna gick, när valparna åt och man blir alldeles varm inombords.

Bacardi tycker att det är dags att hitta ny lya, så det har blivit kopplade promenader. Utan koppel, så vips, har hon hamnat under altanen, eller under huset i rastgården. Den förstnämnda ”lyan” är väl inga större bekymmer, men den andra brukar resultera i, att vi får gräva fram hundarna.

Lilla Hjärtat hänger med och nu senast ikväll, så visade hon sin ENORMA vilja och envishet, genom att helt sonika trycka undan, en av de stora hanarna, som låg och åt. Det kommer bli något av den hunden, när hon blir stor. Tro mig.

BLÅGULA VALPAR – andra dygnet

Idag har Bacardi valt att gå med rundan runt åkern -sista halvan går visserligen ganska fort- och hon har lämnat lådan för att äta. Tror inte det dröjer länge, innan hon kryper upp i soffan hos oss på kvällarna, när de små ändå sover.

Än har jag inte börjat titta efter grupperingar, eftersom de allra flesta -finns en hane, som gärna ligger själv- ligger i en enda stor hög, men idag har de börjat lägga sig i mindre ”klickar”, så snart blir det till att anteckna.

”Lilla Hjärtat” tar plats och ser till att hon får mat. Hon är bättre på att orientera sig, när hon kommer fel, har en MÅLMEDVETENHET utan dess like och är snabb under tassarna, precis som alla de andra. Jag är faktiskt imponerad över hur snabbt valpar, som endast är tre dygn, kan förflytta sig.

LILLA HJÄRTAT – valpen med den stora livgnistan

”Lilla Hjärtat” är den sist födda tiken. Den minsta av de alla med sina 328 gram och en liten dam, som vi nästan gav upp hoppet om. Hon föddes med vatten i lungorna och jag använde min egen mun, för att suga ut vätskan, som fanns där inne. Hon var ganska svag, så vi lät Bacardi välja hennes öde och till en början, så visade Bacardi inget intresse alls, för den lilla valpen, men det hindrade inte ”Lilla Hjärtat”. Hon var den borträknade lilla valpen, med viljan att leva.

Lilla Hjärtat

Lungorna, visade det sig, var det INGET fel på och hon var den, som lät högst av alla. ”Se mig! Se mig!”, verkade det som hon sa och hon blev sedd. Från att ha ignorerat henne, så tog Bacardi henne, under sitt beskydd. Hon ”ledde” in henne och guidade in henne till bröstet, med hjälp av sitt huvud. Eftersom jag tror att naturen vet bäst, så valde jag att inte hjälpa henne. OM hon skulle klara sig, så skulle det bero på hennes livsgnista och gnista det har hon. Minst av alla, trängde hon sig fram, bland de andra och hittade maten. Alldeles på egen hand.

Under det 1,5 dygn som gått, så blir Bacardi väldigt orolig, när hon piper och hon ser på mig, som att jag ska hjälpa den lilla. Någon gång har jag visat henne på rätt spår, men allt som oftast, så har hon fått klara det själv och idag visade Bacardi verkligen vilken FANTASTISK mamma hon är. När ”Lilla Hjärtat” var på villovägar, så reste hon sig helt sonika från sitt hörn och lämnade alla diande/sovande valpar och gick och lade sig hos ”Lilla Hjärtat”. Om inte det är modersinstink, eller naturens sätt att säga att ”du är okej lilla vän”, då vet jag inte vad som är det.

Än vet jag inte om ”Lilla Hjärtat” kommer klara sig, men jag vet att OM hon gör det, så kommer hon bli något alldeles speciellt. Den borträknade valpen, med den stora livsgnistan.