FLER SKULLE INSE MERVÄRDET AV EN BRA DISK

Sjätte rallytävlingen i år för Havana och utomhuspremiär. Vårt primära mål var som alltid att skapa en bra teamkänsla på banan, men självklart fanns även förhoppningar om ett tredje CERT och championat.

Första banan var för Leif och under uppvärmingen utanför, så kändes hon helt perfekt, men efter några skyltar kände jag hur hennes fokus flyttades från mig, till allt annat runtomkring och det kändes som om jag tappade henne. Trots det så kämpade vi vidare, men efter några större missar, såsom missat sättande under gång och islag på hindret, så valde jag att peppa upp henne när hon hoppade upp på mig för att söka stöd (se filmen).

Visst, saker kan vara jobbiga, men det är inget som dödar och eftersom mitt mål är att stärka henne i nya miljöer, så var det dags att jobba igen. Och det funkade! Med mig hade jag en fokuserad Havana, som älskade varje steg inne på banan.

Lite vila i bilen, innan det var dags för nästa bana – Petras. En bana som passade Havana som handen i handsken, då det var mycket flyt och bra möjligheter för mig att öka steglängden, så hon skulle tvingas att hänga på. Tänk vilket resultat en ”offrad” tävling kan ge en som tävlingsekipage. Helt plötsligt hade jag en hund som följde mig koncentrerat och attityden var helt outstanding! Ett litet extrakommando på konskicket på höger sida var allt, på ett i övrigt rent papper.

Från disk till 97 poäng, CERT och ett Svensk Rallychampionat. Att vi dessutom kom tvåa i klassen var bara grädde på moset. Tänk om fler kunde inse mervärdet av en riktigt bra disk!

DET ÄR EN FRÖJD ATT SE ER – eller ta det lugnt, andas, vifta inte

Ta det lugnt. Andas Vifta inte. Ta det lugnt. Andas. Vifta inte. Mitt mantra när det kommer till att tävla Xanté. Som vanligt så var det full fokus som gällde. Från det att vi äntrade banan, tills de att vi klev över bangränsen igen, så att få domarkommentaren ”det är en fröjd att se er, mycket glad hund” värmde lite extra i hjärteroten. Att han dessutom satte grymma 99 SM-poäng gjorde ju knappast saken sämre.

Vi verkar ha hittar vårt sätt att samarbeta och med tanke på hur mycket den hunden kan och vill, så kommer vi bli ett riktigt bra team i slutändan. Det kommer alltid vara som att försöka lotsa runt nitroglycerin – koncentrationskrävande, men utmanande och kul.

Eftersom både Limoncello och Havana löpte, så fick jag starta dem sist. Limon var först ut av de två och trots att hon bott borta i flera dagar, så höll hon ihop fint och fick kommentaren ”supersnyggt”. Även hon fick 99 poäng, vilket höjde hennes snitt ganska rejält – från 663 poäng till 672 poäng, vilket i nuläget ger henne en 71:e plats på SM-listan. En bit kvar till toppen, men förhoppningsvis lyckas vi på de tävlingarna vi har kvar.

Havana var sist ut och med bara två hundar emellan fanns det inte mycket tid att värma upp. Vårt mål för dagen var att få henne att jobba, även om miljön skulle påverka henne och någon däruppe måste hört det, för så fort vi satte tassarna över bangränsen, så ökade ljudvolymen drastiskt. Det smälldes i trappan, bommar slängdes upp på ställ och folket som stod där tyckte väl att en tävlande kvar, var ingen tävlande.

Xanté start, Limon 2:28, Havana 5:47

Havana blev märkbart påverkad, men samtidigt så kände jag att ”det här fixar vi”. Med lite extra hjälper, lock och pock, samt massor av beröm så gjorde vi en grym tävling och fick ihop hela 98 poäng. Inte en enda gång kände jag att hon hade någon tendens att fly och i och med att vi var sista ekipage, så fick jag tillåtelse att gå in på banan efter avslutad tävling, för att belöna med både boll, godis och mig, vilket jag är otroligt tacksam för.

När alla poäng är räknade, så visade det sig att jag och Andrea har placerat alla våra sex hundar på topp 8 (varav fyra av dessa var Blågulare – Blågul’s Hidden Star 100 poäng, Blågul’s Allra Coolaste Polare 99 poäng, Blågul’s Limoncello 99 poäng och Blågul’s Allra Bästa Vän 98 poäng), alla sex tog CERT, alla sex tog finfina SM-poäng och jag fick med mig en ny champion hem. Vilken dag både för kenneln och oss!