JAG VÄLJER APPORT, INTE DU

En fullspäckad helg med vårt rallyinternat och två dagars hundträning med Dea och hundarna, har gjort sitt. Idag är jag galet ”bakfull”, men samtidigt så himla nöjd med alla framsteg. Xanté visar verkligen vilken GULDHUND han är och samtidigt som det är fantastiskt kul att köra en hund som honom, så inser jag även vikten av att göra RÄTT. Man hör nämligen allt för ofta ”det är mycket roligare att dämpa, än att höja”, men har man haft en hund som man tränat fel och belönat fel, så är det inte så himla kul längre. I alla fall inte om man vill gå hela vägen.

I måndags ville jag testa ett något så när tävlingsmässigt zäta. Jag VET att han kan alla skiften, men då MÅSTE han vara i rätt sinnesstämning -nu när vi shjepat en del i fjärren, så bjuder han tyvärr på mer, än vad jag önskat- Körde några ställande innan, där jag belönade att stå i skiftet, inte att ställa sig, dvs jag gick 2-3 steg innan jag vände om och gav honom en lugn belöning. Funkade över förväntan och han satte ALLA skiften. Att han dessutom hade ett helt okej fotgående, en fin stadga och fina upphämt, är ju bara grädde på moset. Det här kan bli riktigt bra.

Igår fick han ett pass med dirigeringsapportering. Här lade vi ut alla apporter och sedan var min tanke, att belöna konskick, medan Xanté hade en helt annan tanke, vilken var ”spring ut och hämta den självlysande vänstra apporten, utan att passera gå”. Inte konstigt och ett YPPERLIGT tillfälle att träna på att han inte får välja. Ska han apportera, då MÅSTE han lyssna på mig -när jag börjar inlärningen med detta momentet, så delar jag alltid upp det. Konskick för sig och apportering för sig. Däremot vill jag att rutinen ska se ut som momentet i sin helhet, dvs att jag lägger ut apporterna tävlingsmässigt och sedan väljer jag ANTINGEN ett konskick eller en dirigering- och efter lite tragglande, så tror jag han fattade galoppen.

Vi avslutade med vittring, där Dea gömde en pinne. Jag vill ha bort tugget på pinnen och bästa sättet med individen Xanté, är att han ska få en SÄKERHET i vad han ska göra när han väl hittat den -vi testade faktiskt med en kampbelöning och eftersom han i nuläget inte verkar gasa igång på det, så ska jag köra det några pass till- Kampbelöningen kommer ENDAST användas när vi kör med den enda pinnen och jag får inte glömma att variera NÄR han ska få sin belöning -direkt han vänder in, på väg in och/eller i fotposition- Vid minsta antydan till stress, så kommer jag genast plocka bort den typen av belöning, men som det ser ut nu, så kör vi på det. ”Hur svårt kan det va?!”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s